Där vart man rädd

Först ber kan jag väl be om ursäkt om inlägget igår var lite väl dystert och gnälligt. Tydligen var inte det en bra idé att skriva blogg när man väntade på mat. I alla fall

Idag satt jag vid datorn och pluggade när regnet plötsligt kom sidleds in genom fönstret. När jag då ställde mig upp för att stänga till det ville Tor säga hallå, vilket han gjorde med kraft. Den dystra mörka morgonen lös upp som om en atombomb gått av bakom knuten och denna stark skinande elektriska urladdning från molnen välkomnade mig med ett bländande leende. Den välkomnade även trädet på campus 200 meter ifrån mig. Var glad att denna elektriska urladdning inte ville lära känna mig lika väl som trädet. 
Knallen som blev av trädets och blixtens episka high five fick både mina fönster och nerver att skallra. Kan med mod säga att jag inte var så modig då. Var inte alls beredd på denna överraskning. Tror att jag till och blev lite bränd av ljuset. ⚡️😎

Hank The tank

↑